eemilialindh.blogg.se

Förr om åren tyckte jag att det var så himla töntigt att ha bälte i bussen, man var ung & kaxig & förstod helt enkelt inte bättre. Men tanken slog mig idag när jag av en slump kollade till på busschauffören & såg hans säkerhetsbälte som ett tydligt svart sträck mot hans vita skjorta. Jag insåg då att jag själv inte hade bälte på mig men tvekade ett ögonblick på ifall jag skulle ta på mig bälte, men bestämte mig snabbt att jag minsann ska ha bälte på mig. Så nu var det jag & busschauffören som ensamma hade bälte på oss, av ca 20 andra resenärer. 

 

När Z blir tillräckligt stor för att åka buss kommer jag se till att han lär sig ha bälte på sig, små barn ska ha bälte på sig helt enkelt. Men vad är jag då för person som tvingar honom att ha bälte, om jag själv inte har det? Det är självklart att man gör som man lär ut & snabbt som ögat klickade jag i min livlina. Jag brydde mig inte om de skumma blickar folk gav mig för att jag valt att vara rädd om mitt liv, det enda jag tänkte på var min son. Han ska inte behöva vakna upp imorgon för att hans mamma dött i en bussolycka, bara för att jag valde att inte ha bälte på mig. 

 

Från & med idag så kommer jag alltid att ha bälte på mig, oavsett om jag åker buss eller bil. & jag hoppas att alla ni andra där ute också börjar använda bälte i bussen. Finns det bälte så använd det, det är en enkel livlina om olyckan skulle vara framme. Dessutom vill inte jag dö, för att du inte har bälte på dig i bussen & flyger på mig med en tyngd av en elefant om bussen skulle vända sig upp & ner. " Stänger du in en fluga i en glasburk & skakar denna så kommer du se att flugan kommer att vara oskadd, men lägger du i stenar i glasburken & skakar så kommer du se att flygan blivit sönderslagen." Detsamma gäller människor i bilar med lösa föremål ( & även människor utan bälten...)